Falun är Dalarnas residensstad och en av Sveriges mest historiskt betydelsefulla platser, där gruvdrift, industri, kultur och vardagsliv vuxit samman under mer än tusen år. Stadens identitet formas av kopparn som byggde stormakten, världsarvet som berättar hela produktionskedjan och ett aktivt friluftsliv som präglar Falun än i dag. Falun är ingen storstad, vill du istället läsa om en storstad ska du gå in på www.storstad.se där du kan läsa om storstäder.
Falun ligger i Dalarnas län och är centralort i Falu kommun med omkring 60 000 invånare i kommunen och strax under 40 000 i tätorten. Staden fick stadsprivilegier 1641 och har sedan dess fungerat som administrativt, kulturellt och ekonomiskt centrum i regionen. Falun är residensstad trots att den inte är länets största stad, vilket gör dess roll ovanlig i ett svenskt perspektiv.
Världsarvet som gör Falun unikt i Sverige
Falun är sedan 2001 upptaget på Unescos världsarvslista under namnet Kopparbergslagen. Det som gör världsarvet särskilt starkt är helheten: gruvan, staden, industrilandskapet och bergsmansbygden runt omkring bildar ett sammanhängande system. Här går det att följa kopparns resa från brytning till färdig produkt och samtidigt se hur samhälle, bostäder och infrastruktur anpassats efter industrin. Falu gruva
Gruvan som finansierade Sverige
Under 1600-talet stod Falu gruva för en mycket stor del av Europas kopparproduktion, i vissa perioder över 70 procent. Intäkterna från kopparn var avgörande för Sveriges roll som stormakt och finansierade både krigsmakt, förvaltning och internationell handel. Gruvan var också en av Europas största arbetsplatser och lockade arbetare, ingenjörer och handelsmän från flera länder.
Stora stöten och raset som förändrade landskapet
Den 25 juni 1687 inträffade det berömda raset som skapade Stora stöten, ett enormt dagbrott mitt i gruvområdet. Raset är känt för sin dramatik men också för att ingen människa omkom, då det skedde på midsommardagen när gruvarbetarna var lediga. I dag är Stora stöten ett av Faluns mest igenkända landmärken och en tydlig påminnelse om gruvans kraft.
Från gruvdrift till nedläggning
Gruvdriften i Falun pågick i organiserad form i över 1000 år och lades slutligen ner 1992. Nedläggningen markerade slutet på en epok men blev också starten för en ny fas där kulturarv, turism och utbildning tog större plats. Omvandlingen från aktiv industri till världsarv är en av de mest omfattande i svensk industrihistoria.
Trästaden Falun och Elsborgs levande kvarter
Falun har välbevarade trästadsdelar, särskilt området Elsborg nära gruvan. Här bodde gruvarbetare och deras familjer i täta kvarter, och miljön ger fortfarande en tydlig bild av hur vardagslivet såg ut under 1700- och 1800-talen. Till skillnad från många museimiljöer är Elsborg ett levande bostadsområde, vilket gör historien närvarande i det dagliga stadslivet.
Falu rödfärg som blev en nationalsymbol
Den klassiska röda färgen som präglar svenska träbyggnader har sitt ursprung i Falun. Falu rödfärg tillverkas av restprodukter från gruvan, där järnoxidrika slaggrester bearbetas till pigment. Redan på 1500-talet användes färgen, först på enklare byggnader och senare på herrgårdar och offentliga hus. Det som en gång var industriavfall blev en estetisk symbol för hela landet.
Falukorv och den oväntade kopplingen till gruvan
Falukorvens historia är nära knuten till gruvdriften. I gruvan användes kraftiga linor av oxhud för hissar och utrustning. När hudarna inte längre kunde användas till linor togs köttet tillvara, och med influenser från tyska arbetare utvecklades korvtraditioner som så småningom gav upphov till falukorven. I dag är den en av Sveriges mest kända livsmedelsprodukter.
Alkoholreglering och tidiga samhällsexperiment
Falun var under 1800-talet en stad med många krogar och hög alkoholkonsumtion. Detta ledde till tidiga försök med reglerad försäljning, bland annat genom lokala monopol. Dessa erfarenheter brukar nämnas som en del av bakgrunden till det som senare utvecklades till Sveriges nationella alkoholmonopol.
Lugnet och Falun som vintersportstad
Falun är internationellt känt som vintersportort. Området Lugnet är ett av Europas mest kompletta sport- och friluftsområden med skidstadion, hoppbackar, ishallar, simhall och motionsspår. Här arrangeras regelbundet världscuptävlingar och mästerskap. Lugnet
Skid-VM och internationella evenemang
Falun har stått värd för skid-VM flera gånger, senast 2015. Mästerskapet lockade stora publikmassor och satte Falun på kartan som evenemangsstad. Evenemangen har bidragit till investeringar i infrastruktur, boenden och anläggningar som fortfarande används av både elitidrottare och motionärer.
Sjön Runn och friluftslivet året runt
Sjön Runn är en central del av Faluns friluftsliv. Sommartid används den för bad, paddling och båtliv, medan vintern bjuder på plogade skridskobanor som sträcker sig flera mil. Kombinationen av stad, sjö och skog gör att naturupplevelser alltid finns nära.
Cykelstad med unika anläggningar
Falun är också en stark cykelstad med omfattande MTB-leder och Sveriges enda inomhusvelodrom. Det ger möjlighet till cykling året runt och lockar både motionärer och elitutövare från hela landet.
Kultur, museer och Dalarnas berättelser
Dalarnas museum, gruvmuseet och flera scener och kulturhus gör Falun till ett regionalt kulturcentrum. Här ryms allt från traditionellt dalahantverk till samtidskonst, musik och teater, ofta med tydlig koppling till regionens historia och identitet.
Närheten till Sundborn och Carl Larssons värld
Strax utanför Falun ligger Sundborn, där Carl Larsson-gården är ett av Sveriges mest besökta konstnärshem. Närheten gör Falun till en naturlig bas för den som vill kombinera industrihistoria med svensk konst- och designhistoria.
Falun som utbildnings- och kunskapsstad
Högskolan Dalarna har campus i Falun och bidrar till ett levande studentliv och kompetensförsörjning i regionen. Utbildningarna inom bland annat teknik, kultur och samhällsvetenskap stärker Faluns roll som mer än en historisk stad.
Falun i dag – historia som används
Det som utmärker Falun är hur historien integrerats i nutiden. Gruvområdet är besöksmål, bostadsområden lever vidare i trästaden och idrottsanläggningar samsas med kulturmiljöer. Falun är inte stort till ytan eller invånarantalet, men rymmer en ovanligt koncentrerad del av Sveriges industriella, kulturella och sociala historia.